“Martin Kellerman lyckas på fyra sparsamma rutor i strippen avslöja slentrianantisemiten. Rocky skyller något på judarna, urskuldrar sig och vill bara ”lyfta frågan”. Det är rappt och inget annat är fullkomligt briljant. En av humorns absolut viktigaste plats i samhället är att avslöja och satirisera det som gömmer sig i vardagen. Att med ett fåtal ord förklara det som ligger strax under ytan. Hur kan Wiman missa detta?[…]Slutsatsen av den här situationen kan endast vara att Björn Wiman på DN skämtar med oss eller att han helt saknar humor.” Från Adam Cwejman’ s artikel “Obegripligt att DN:s kulturchef censurerar Rocky “
“Hur kan Wiman missa detta?” – bra fråga, Adam. Det kanske inte är frågan om ett skämt eller om att han saknar humor. Jag kan komma på två andra sake det skulle kunna vara.
Båda är lika hårresande, men möjliga.
“”Den innehåller ett helt omisskännligt antisemitiskt uttryck, nämligen att ”judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar”.
Bonniers äger DN. Bonniers var en gång etniska judar – senare svenska, till kristendomen konverterade och assimilerade judar, men ändock judar.
Möjlighet Nr 1.
Björn Wiman ser strippen som skopa åt Bonniers, och vill skydda sin ‘arbetsgivare’, som enligt alla regler National Socialister kan tänkas använda är – judar. Hans censurerande av denna pärla bland satirer är alltså inget annat än ett vanligt, om än inte så beskedligt, rövslickande…
Möjlighet Nr 2.
Min fru brukar dra det där gamla ordstävet om träffade hundar som ylar. Kanske är sanning lika simpel som otäck – Björn Wiman känner sig helt enkelt träffad. Och ylar. I slutändan är han ju bara människa, precis som Rocky och flertalet Svenssons.
OrdMakarna 